Ingen annan än du

Hur kan vi bara vara vänner
När vi båda vet hur vi känner?
Sakta gå till tillbaka
På en gammal gata.
Fritt andningsrum, ovanligt stum
Vi och oss
Våra ord förståss.
Varför du är där och inte här
Någonstans i din egen atmosfär
Det rör inte mig.
Varför vill jag bara såra dig?
Stenar mot fjädrar
Vatten mot eld
Blir ständigt fälld
Av dina ord
Som tog sig ombord.
Jag vill bara att du ska förstå
Varför jag var tvungen att gå
Men du är feg och bara teg
När du vände dig om ännu en gång.
Var och en hem till sig.
Fan vad jag saknar dig.


En dikt jag skrev igårkväll när jag kom på att vi skulle ha en dikt till svenskan färdig idag!


Kommentarer
Postat av: saga

fin dikt baby<3

2010-11-09 @ 18:10:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0