memoriaa.blogg.se

Bilder från 7an och 8an

För tre,snart 4 år sedan var jag helt exalterad över att
jag skulle börja i högstadiet. Allt skulle bli bekvämare och mycket
roligare. Hade nog tänkt mig att de skulle vara lite som i Lizzie
McGuire för jag älskade ju det programmet. Jag har en tendens
att förvänta mig saker och ting, vilket oftast leder till att jag blir
besviken. Som jag tidigare har berättat så är bland det värsta
jag vet när någon blir besviken. Men det här var mig det handlade
om så det spelade inte så stor roll om jag blev besviken.
Jag verkligen hatade högstadiet. Tyckte alla omkring mig var
omogna och jag kände att jag borde vara 30 istället för 13 som
jag var då samtidigt kände jag att alla sprang förbi mig och
växte från barndomen alldeles snabbt. Jag bytte skola.
Och sen igen, och sen igen och en gång till. Aldrig nöjd.
Det måste finnas något bättre än det här! Jag tror att jag
förlorade mycket på att flyga runt sådär som jag gjorde.
Blev nog mer osäker men om jag gick där idag skulle jag
ändå antagligen gjort om det. Och nu står jag här igen.
Ska studera i 3 år på samma skola. Jag vill alltid vidare.
Aldrig stanna. Men den här gången stannar jag nog.
För praktiskt taget har jag nästan allt jag vill ha.
Antar jag får lära mig att bli nöjd.